Vad innebär KRAV?
KRAV:s syfte är att produktion av livsmedel ska vara ekologiskt, ekonomiskt och tillgodose dagens behov utan att man riskerar kommande generationers chans att få vad de behöver. De vill även att flera ska kunna vara med och förbättra miljön och ett hållbart samhälle, genom att köpa KRAV-märkta produkter.
KRAV:s mål är att 20 % ska vara KRAV-märkt år 2020.[1]
För att få märka sina produkter med KRAV-märket måste man uppfylla flera regler i olika områden.
En regel är att arbetarna ska ha socialt ansvar, de ska kunna organisera sig. Bönderna ska också uppfylla andra arbetsvillkor för att få vara en KRAV-bonde.
Reglerna som gäller tas fram av miljöorganisationer, producenter, handel och flera andra företag inom livsmedelbranschen.[2]
För att förhindra spridning av gödsel som bönderna använder sig av har man krav på en skyddszon på minst tre meter i bredd vid vattendrag. Den platsen ska vara permanent bevuxen och får inte gödslas. Skyddszonen ska förhindra att regnvatten ska föra växtnäringen ner i vattnet och bidra till algblomning.
En annan regel som KRAV har är att grödor som växer inom 25 m från kanten till en hård trafikerad väg får inte säljas som livsmedel. KRAV definierar en hård trafikerad väg som ”Hårt trafikerade är i detta sammanhang vägar som trafikeras av mer än 3 000 fordon per dygn i genomsnitt räknat på årsbasis. (K)”
Tungmetaller är en annan sak som KRAV är noga med. Som bonde får man inte tillsätta hur mycket tungmetaller som helst till jorden. Det är lätt för en bonde att få för mycket tungmetaller i jorden eftersom att de kan följa med gödselmedel, kalkningsmedel och jordförbättringsmedel och flera andra medel som förbättrar jorden.[3]
Till tungmetaller räknas metaller som har densitet över 5g/cm3. Järn är en tungmetall då den har 7,86g/cm3. Tungmetaller är oftast miljöfarliga men det finns även några som är viktiga för oss människor att få i oss, t.ex. järn, och zink. [4]
Andra tungmetaller är miljöfarliga och giftiga för oss människor och djur. Tungmetaller så som kadmium eller kvicksilver kan man få i sig med maten eller genom luft. Får man i sig dessa tungmetaller kan de angripa proteiner i kroppen och nervsystemet, blodet och immunförsvaret kan skadas.[5]
Sammanfattningsvis kan vi se att KRAV har hårdare regler än ekologiskt för vad som är okej och inte. De bryr sig framförallt om miljön, att man inte ska sprida gödsel som man använder och som kan bidra till att försämra miljön, avgaser från bilar får inte vara för nära den slutliga produkten. Men det är inte bara grödorna som KRAV är noggranna med utan även bonden.
När jag började hade jag frågeställningen "Är KRAV och Ekologiskt samma sak" och nu när jag har rett ut vad ekologiskt och vad krav är och innebär så kan jag svara på min fråga med nej KRAV och Ekologiskt är två olika saker. Men många KRAV märkta varor är också ekologiska.
KRAV har många fler och hårdare regler än vad ”ekologiskt” har. Så kan man välja att köpa varor märkta med KRAV så bör man göra detta även om det innebär att man får betala lite mer. För de som inte har de så bra ställt kan det såklart bli ett problem och att man prioriterar andra saker än ekologisk och KRAV-märkt mat och varor. Då tycker jag att man kan köpa oekologiska varor men att man har vissa varor som man köper ekologiska, så som tex. bananer som är besprutade väldigt mycket. Har man det däremot väldigt bra i ekonomin, så tycker jag att man bör köpa ekologiskt och kravmärkt så mycket som möjligt.
